Jag känner mig väldigt hemsk som inte bloggat på länge. Men ni vet ju varför, eller hur? I tisdags var jag hos Hanna och igår och idag var Emelie här.

Det känns som om tisdag, onsdag och torsdag var en enda lång dag... Jag vet inte riktigt varför, men jag antar att det är för att jag sovit så lite och har varit så trött.

I tisdags möttes vi typ halv sju (jag var den enda som kom i tid, som vanligt) och sedan gick vi till coop och handlade, saker till pizzabakning. När vi kom hem till Hanna lagade vi pizza och åt den, min var god, det var svamp och skinka på den (och ost och tomatsås, såklart). När vi ätit tittade vi på den bästa filmen ngnsin, alltså Inception. Det var bra, för nu fick jag en chans att diskutera slutet med några nya, haha, det är verkligen en riktig tankeställare!

Hanna berättade också om sina drömmar, de var väldigt roliga och konstiga, haha! Hon skulle typ klättra en stock som var typ 100 m upp. Men hon ville först se ngn annan göra det, och när han klättrade så trillade han, och gjorde värsta roliga minen och ryckte på axlarna när han föll. Visst var det typ så Hanna? Jag höll på att skratta ihjäl mig, haha!

Iallafall, sen spelade vi Rappakalja. Jag har inte spelat det förut, men det var riktigt roligt! Mina förklaringar började bra, sedan blev det sämre, haha. Hannas sista var bäst:

"Orvän
Är den, oftast lite kraftige, man som med svärd vaktade rikets dyrbaraste ägor"

Haha, efter det skrattade jag hur länge som helst.

När vi spelat tills ingen annan än jag ville spela mer så städade vi undan allting och la ut madrasserna. Därefter följde en kraftig diskussision om hur alla skulle sova, tills nästan alla var nöjda. Då gick vi och la oss och satte på filmen Moulin Rouge. Vi såg aldrig klart, men det vi såg var bra. Josse hade somnat och pratade i sömnen. Alexandra hade också somnat och sov tyst. Hanna, Pantea och jag somnade däremot inte. Vi pratade och skrattade och diskuterade hur vi trodde en speciell person skrattade. Vi kom fram till att det var nog likadant som Långben. Jag fick för mig att jag skulle visa hur det lät, jag vräke ur mig ett knasit skratt, Pantea och Hanna tyckte att det lät likt och sedan föll vi ihop i små högar och skakade av skratt! Jag upprepade mitt Goofy-skratt tills det inte gick längre. Mitt i alltihop vaknade Alexandra och sa åt oss att vara tysta, vi lydde inte.

Men tillslut blev jag så varm så att jag gick ut på balkongen för att ta luft och när jag kom tillbaka sov alla. Jag kollade på klockan sista gången kl. 5.07, så jag antar att jag somnade lite efter det.

Min väckarklocka ringde 10.30, jag förstod inte att det var min telefon först, så jag låg och var irreterad på den som inte stängde av sin telefon, haha! Jag gick dock upp efter ett tag och packade snabbt ihop och sa sedan hejdå till min älskade vänner, och plötsligt satt jag på bussen på väg hem. Jag överdriver inte när jag säger att jag var en aning trött...

Kolla på Hannas blogg om ni vill se fler bilder!

/Sofia